Reseguide för Circuit de Barcelona-Catalunya
Här hittar du den perfekta guiden för att se F1 på Circuit de Barcelona-Catalunya!
Rubriker i reseguiden:
Circuit de Barcelona-Catalunya
Längd: 4.655 km
Antal varv: 66
Banrekord: 1m21.670s (Kimi Räikkönen, 2008)
Kapacitet: 140 700
Premiärtävling, F1: 199
Circuit de Barcelona-Catalunya
Mas La Moreneta
Apartat de Correus 27
08160 Montmeló (Barcelona)
Spanien
circuit de barcelona-catalunya KARAKTÄR
Circuit de Barcelona-Catalunya är antagligen den bana i världen som Formel 1-stallen känner till allra bäst. Här har man tävlat varje år sedan 1991, men det är också en av de flitigast besökta anläggningarna under vinterns försäsongstester tack vare det fördelaktiga spanska vädret och banans utmanande natur.
Layouten bjuder på allt från snabba kurvkombinationer till långsamma hårnålar, asfalten är erkänt ojämn och däckslitaget hör till säsongens högsta. Dessa faktorer, tillsammans med yttre förhållanden såsom oberäkneliga vindar som blåser in från det intilliggande Medelhavet, gör Circuit de Barcelona-Catalunya till den ultimata utmaningen för en Grand Prix-bil – och till den perfekta platsen att testa sina gränser inför säsongen.
Med tusentals varv i bagaget kommer teamen och förarna därför väl förberedda till Spaniens Grand Prix, vilket historiskt sett har inneburit att vinnaren av den katalanska deltävlingen också har spelat en avgörande roll i utgången av respektive säsongs mästerskap. Om man är snabb här kan man vara snabb överallt – vilket bevisas av det faktum att den stora majoriteten av segrare på Circuit de Barcelona-Catalunya också har vunnit minst en VM-titel.
circuit de barcelona-catalunya: HUR TAR JAG MIG DIT?
Circuit de Barcelona-Catalunya är enkel att besöka. Flygplatsen i Barcelona (El Prat de Llobregat) ligger ca. 12 km söder om staden och därifrån är det smidigt att ta tåget, bilen, bussen eller en taxi in till centrum. Banan ligger ungefär en halvtimme norr om Barcelona, men om du kör själv bör du räkna med betydligt längre restid under framför allt söndagen, då det är fullkomligt smockat på vägarna.
Det bästa alternativet från centrala Barcelona är annars att ta tåget till stationen i Montmeló, förutsatt att du kan tänka dig en halvtimmes promenad den sista biten till banan. Resan från Barcelona Sants (centralstationen) tar ungefär 35 minuter och kostar motsvarande runt 20 kronor.
barcelona BARS
Barcelona är en av världens mest dynamiska städer – och utbudet av restauranger är stort. La Rambla är den uppenbara turistfällan där en pizza kan kosta 200 kronor; det finns betydligt trevligare platser att insupa den spanska gastronomin på.
70-talsinspirerade Flash Flash (C. La Granada del Penedès, 25) och Cuines Santa Caterina (Avinguda Francesc Cambó, 16) är två ställen som lyckas sticka ut från mängden, med god mat och egensinniga lokaler.
Den som är på jakt efter en riktigt genuin (men dyr) upplevelse kan med fördel besöka Torre d’Alta Mar på Passeig Joan de Borbó 88 – en spektakulär inrättning belägen på 75 meters höjd med utsikt över Barcelonas vidsträckta kust och med Montjuics böljande silhuett som kuliss. Bland underskrifterna i restaurangens gästbok hittar man bland andra Jodie Foster och Francis Ford Coppola. Boka i god tid.
www.flashflashtortilleria.com
www.torredealtamar.com
En generell regel att lägga på minnet är att lunch serveras mellan kl. 14.00-16.00 och middag mellan kl. 21.00-23.00. Barcelonas restauranger tenderar också att vara stängda på söndagskvällar samt måndagar.
CIRCUIT DE BARCELONA-CATALUNYA HISTORIA
Spaniens Grand Prix kördes för första gången redan 1913, även om man då tillämpade ett touring car-reglemente för att avgöra tävlingen i Guadarrama en bit utanför Madrid. Därefter följde spanjorerna i övriga Europas fotspår med tävlingar på landsväg innan den första permanenta banan i landet byggdes: ovalen vid Sitges-Terramar, som bl.a. arrangerade GP-loppet 1923.
Dessvärre dröjde det inte länge förrän man stötte på ekonomiska problem, och nytt centrum för spansk motorsport blev i stället Circuito Lasarte i Baskien som stod värd för välkända San Sebastián Grand Prix under sju års tid.
Spanska inbördeskrigets utbrott 1936 satte effektivt stopp för alla former av racing, och det var inte förrän tio år senare, 1946, som man åter tog upp stafettpinnen för att på nytt hitta ett hem åt sporten.
Det rådde ingen tvekan om att trakterna kring Barcelona nu var bäst lämpade för ändamålet, och efter att ha undersökt en rad alternativ bestämde man sig till slut för att anpassa en del av stadskärnan vid Pedralbes för höghastighetstävlingarna.
Beslutet var välgrundat och Pedralbes kom också att arrangera det första ”riktiga” spanska Grand Prix-loppet (d.v.s. det första som var en del av Formel 1-VM) 1951. Tävlingen vanns av Juan Manuel Fangio i en Alfa Romeo och publiken älskade vad de såg. Även 1954 kördes ett Formel 1-lopp i Pedralbes, då Mike Hawthorn tog sin karriärs andra seger.
Ironiskt nog vann Hawthorn även 1955 års 24-timmarslopp på Le Mans – en tävling som gått till historien som tidernas kanske mest tragiska. Pierre Levegh omkom när han kraschade in i publiken vid sidan av banan, och 82 åskådare fick sätta livet till. Säkerheten hamnade plötsligt – för första gången – i fokus, och bland de banor som inte godkändes av internationella Bilsportförbundet för framtida tävlingar fanns just Pedralbes.
Montjuic Park
Spansk motorsport gick i ide, innan det började hända saker igen under 1960-talets andra hälft. En helt ny anläggning i Jarama utanför Madrid konstruerades, men de katalanska myndigheterna ville inte vara sämre och rustade upp en av Barcelonas gamla stadsbanor: Montjuic Park.
Jarama fick rättigheterna till Spaniens Grand Prix 1968, varpå man beslutade sig för att alternera tävlingen mellan Jarama och Montjuic Park under de följande åren. Allt förflöt smärtfritt fram till 1975, då Rolf Stommelen kraschade svårt vid loppet i Barcelona och fyra personer omkom. Olyckan ledde till stora protester bland förarna, som inför tävlingen hade uttryckt starkt obehag inför banans säkerhet och hotat med bojkott. Efter att loppet avbrutits blev Lella Lombardi under nedstämda former den hittills enda kvinnan att ta poäng i Formel 1 då hon slutade sexa.
F1 återkom aldrig till Montjuic Park – en av tidernas vackraste Grand Prix-slingor – och banrekordet innehas än idag av svenske Ronnie Peterson. Däremot fortsatte tävlandet på Jarama fram till 1981.
1986 var Spaniens GP tillbaka på F1-kalendern, den här gången på en nybyggd bana i Jerez på landets sydkust. Borgmästaren ville marknadsföra stadens berömda sherry, och såg Formel 1 som det logiska alternativet för att samtidigt locka turister till regionen. Premiärtävlingen 1986 gick direkt till historien, då Ayrton Senna och Nigel Mansell gick sida vid sida över mållinjen i en av F1:s tightaste målgångar. Senna drog dock det längsta strået, och klassificerades som segrare – 0.014 sekunder före Mansell.
1991 flyttade Spaniens Grand Prix så till sitt nuvarande hem Circuit de Barcelona-Catalunya – ännu en nybyggd bana som tog tävlingen tillbaka till Barcelona 16 år efter Stommelens krasch. Michael Schumacher är den som har vunnit flest lopp här – sex stycken – och tog bland annat sin första seger för Ferrari på banan när han 1996 dominerade i ösregn.
DE SENASTE TIO ÅREN
Under försäsongen 2008 drabbades Circuit de Barcelona-Catalunya av att rasistiska anhängare hånade Lewis Hamilton vid ett test av McLarens nya MP4-23, men banan undslapp sanktioner och Hamilton förärades istället med ett hedersplakat av organisationen bakom Spaniens GP vid tävlingen 2009. Just den säsongen var Jenson Button först över mållinjen efter att taktiskt ha utmanövrerat teamkamraten Rubens Barrichello, som satsade på tre depåstopp till skillnad mot Buttons två och fick se en möjlig seger förbytas mot en snöplig andraplats.
2010 års upplaga av Spaniens Grand Prix vanns av Mark Webber före den stora hemmahjälten Fernando Alonso, medan Michael Schumacher – vars dokumenterade expertis runt Circuit de Barcelona-Catalunya på nytt blev påtaglig – gjorde en av sina bästa körningar under sin comebacksäsong med Mercedes och slutade på fjärde plats.
Ett år senare dominerade Red Bull Racing och McLaren totalt i Montmeló, och varvade samtliga konkurrenter – inklusive Alonso, som till ljudet från ett öronbedövande jubel inledningsvis ledde tävlingen efter en fantomstart i sin Ferrari. Loppet nådde annars sitt sportsliga crescendo när Vettel och Hamilton gjorde upp om segern under slutvarven, och när målflaggan föll var det tysken som kunde andas ut och konstatera att han triumferat för första gången på Circuit de Barcelona-Catalunya – med sex tiondelars marginal…
Pastor Maldonado
2012 blev Pastor Maldonado historisk när han efter en relativt intetsägande inledning på säsongen mer eller mindre från ingenstans dök upp i Barcelona och rättmätigt gav Venezuela landets första F1-seger någonsin.
Maldonado startade loppet från första startruta efter att ha ärvt pole position av Hamilton – som diskvalificerades från kvalet sedan hans McLaren tankats upp med för lite bensin – och stod emot press från Alonso och Kimi Räikkönen på sin väg mot en oväntad triumf; den första för Williams sedan Brasiliens Grand Prix 2004.
Glädjen svärtades dock bokstavligt talat ner av en kraftig brand i det brittiska teamets garage efter målgång – en eldsvåda som totalförstörde dyrbar utrustning och, vad värre var, också resulterade i ett antal personskador.
Den spanska ekonomins recession i början av 2010-talet medförde ett antal år av sviktande publiksiffror, men en omåttligt populär Alonso-seger i 2013 års upplaga av tävlingen blåste nytt liv i Spaniens Grand Prix precis när det behövdes som mest. Till säsongen 2014 lämnade Alonso Ferrari och återupptog sitt gamla samarbete med McLaren, med en sjätteplats inför hemmapubliken som resultat i en tävling som dominerades av nya toppteamet Mercedes. Lewis Hamilton vann före stallkamraten Nico Rosberg, med tredjeplacerade Daniel Ricciardo nästan en minut efter.
2015
2015 var rollerna de ombytta: Rosberg tog hem segern med Hamilton som tvåa, men det var först ett år senare som Mercedes på allvar skulle komma att dominera rubrikerna vid Spaniens Grand Prix – om än av helt andra anledningar.
En omdiskuterad kollision på det första varvet eliminerade båda Silverpilarna från 2016 års upplaga, och istället kom supersensationen Max Verstappen att ro i land med karriärens första seger – i sitt allra första lopp för Red Bull Racing efter att ha flyttats upp från juniorteamet Toro Rosso inför tävlingen. Holländaren blev samtidigt den yngste Grand Prix-segraren genom tiderna vid en ålder av bara 18 år och 228 dagar.